Babbel + jävligt intressant dröm
Igår var jag fruktansvärt duktig. Sjukanmälde mig, men fick så dåligt samvete över att jag missat så mycket i skolan att jag åkte in ändå och missade i och med det bara musikallektionen. Som jag senare fick höra varit kaos eftersom vi inte ska ha The Producers och teaterläraren är helt jävla dum i huvudet. (Om någon undrar kan jag förklara men jag orkar inte skriva det här för det blir för långt xD)
Idag hade vi bara bild tidigt på morgonen så jag vägde upp min duktighet, host, med att stanna hemma idag istället. Vi gör nästan ingenting på de lektionerna ändå, så det kändes okej. I vilket fall som helst så ska jag åka in och träffa Sam en sväng i Ulricehamn ändå. Kors i taket, jag gör något annat än att bara sitta hemma o.o
Och shit, jag drömmer ALDRIG mardrömmar, men inatt så o.o Eller ja, mardröm var det väl inte för jag blev inte jätterädd, men obehagligt var det i alla fall.
I vilket fall som helst, allt var sådär suddigt och oklart, och jag drömde något ganska långt (som jag dessutom drömt förut) innan jag plötsligt körde bil. Jag skulle köra in på vägen till någons tomt, men tomtägaren hade byggt upp en grind sen sist jag varit där, så jag hann inte bromsa tillräckligt vilket resulterade att jag körde rakt in i den. Grinden sprack och gick åt helvete och jag var feg och skulle backa därifrån, svängde åt fel håll och lyckades backa in i ett snår. Tydligen gick det neråt där bakom träden, och bilen rullade rakt bakåt, tills den tillslut föll. Hela tiden baklänges. Det blev sådär tyngdlöst, som i rymden, eller som när man åker bergochdalbana. Jag hann se hur mitt halsband nästan flöt i luften innan jag blundade hårt, för jag vågade inte titta längre. Jag hann undra om jag skulle förlita mig på säkerhetsbältet, om jag skulle hålla i något eller om det skulle slå sönder benen i händerna när bilen landade, jag hann tänka att jag först trott att det bara var ett brant dike men att det tydligen varit fel eftersom jag bara föll och föll. Och så hann jag tänka Fan, ska jag dö nu? Jag öppnade tillslut ögonen för att försöka se ut genom vindrutan, men då såg jag bara mitt tak och planscherna på min vägg.
Idag hade vi bara bild tidigt på morgonen så jag vägde upp min duktighet, host, med att stanna hemma idag istället. Vi gör nästan ingenting på de lektionerna ändå, så det kändes okej. I vilket fall som helst så ska jag åka in och träffa Sam en sväng i Ulricehamn ändå. Kors i taket, jag gör något annat än att bara sitta hemma o.o
Och shit, jag drömmer ALDRIG mardrömmar, men inatt så o.o Eller ja, mardröm var det väl inte för jag blev inte jätterädd, men obehagligt var det i alla fall.
I vilket fall som helst, allt var sådär suddigt och oklart, och jag drömde något ganska långt (som jag dessutom drömt förut) innan jag plötsligt körde bil. Jag skulle köra in på vägen till någons tomt, men tomtägaren hade byggt upp en grind sen sist jag varit där, så jag hann inte bromsa tillräckligt vilket resulterade att jag körde rakt in i den. Grinden sprack och gick åt helvete och jag var feg och skulle backa därifrån, svängde åt fel håll och lyckades backa in i ett snår. Tydligen gick det neråt där bakom träden, och bilen rullade rakt bakåt, tills den tillslut föll. Hela tiden baklänges. Det blev sådär tyngdlöst, som i rymden, eller som när man åker bergochdalbana. Jag hann se hur mitt halsband nästan flöt i luften innan jag blundade hårt, för jag vågade inte titta längre. Jag hann undra om jag skulle förlita mig på säkerhetsbältet, om jag skulle hålla i något eller om det skulle slå sönder benen i händerna när bilen landade, jag hann tänka att jag först trott att det bara var ett brant dike men att det tydligen varit fel eftersom jag bara föll och föll. Och så hann jag tänka Fan, ska jag dö nu? Jag öppnade tillslut ögonen för att försöka se ut genom vindrutan, men då såg jag bara mitt tak och planscherna på min vägg.
FFFFFFFFFFFFFF det var så jävla läskigt men så jävla coolt så jag dör. Jag var tvungen att gå upp och titta på klockan dessutom. Jag hade gått och lagt mig någon gång efter ett, minns inte exakt när, och nu när jag tittade på klockan var den 1.56 Hur hinner man drömma så sjukt långt? o.o Shit. *Still amazed*


Kommentarer
Postat av: Paula
Jävlar o.o
Postat av: Sam ~ *
Det var snällt. n_n
Fin dröm det där. o.o
Postat av: Ida
Wow o.o alltså, jag blir också helt fascinerad av drömmar. Jag går fortfarande runt och funderar över den där drömmen som jag skrev om. Och att allt bara händer i huvudet liksom, fascinerande kort sagt.
Trackback