Update
Hello.
Amanda duschar, så jag tänkte passa på att skriva något fint här. Eller bara konstigt.
Har så mycket i huvudet just nu. Jag väntar på att få höra av från jobbet, och samtalet kommer aldrig, och för varje dag som går så känner jag mer och mer att det säkert inte kommer bli någonting. Jag måste ta reda på hans nummer och ringa själv snart, något måste jag ju göra. Det hade låtit lovande, men ingenting händer ju. Och vad gör jag om jag inte får något jobb då? Ska jag hitta något i övik och jobba med tills vidare, för jag kan ju inte bara gå runt hemma hela sommaren och inte göra någonting. Pengarna bara försvinner mer och mer och jag har ingen inkomst, förutom jobbet som kontaktperson, men det ger inte mycket.
Kunde jag inte bara fått kunna bo lite närmre, istället för att det måste vara 90 mils avstånd? Jag orkar inte grubbla mer över det här, kan det inte bara fixa sig?
Mamma och pappa kommer att börja tjata på mig snart, och det kommer jag inte heller orka, men jag kan ju inte klandra dem direkt. De vill bli av med mig lika mycket som jag vill bli av med dem, ungefär.
Jag ger det någon vecka till, sedan måste jag få tag i karln. I värsta fall får jag väl sitta hemma och tjocka tills jag lyckas få tag i något annat. Och skriva. Kan ju lyckas med att bli storslagen författare om inget annat händer.
Nu är Amanda färdig, och min tur att slänga mig i duschen. Hon åker hem på torsdag, så uppdateringsnivån lär öka något fruktansvärt då.

Amanda duschar, så jag tänkte passa på att skriva något fint här. Eller bara konstigt.
Har så mycket i huvudet just nu. Jag väntar på att få höra av från jobbet, och samtalet kommer aldrig, och för varje dag som går så känner jag mer och mer att det säkert inte kommer bli någonting. Jag måste ta reda på hans nummer och ringa själv snart, något måste jag ju göra. Det hade låtit lovande, men ingenting händer ju. Och vad gör jag om jag inte får något jobb då? Ska jag hitta något i övik och jobba med tills vidare, för jag kan ju inte bara gå runt hemma hela sommaren och inte göra någonting. Pengarna bara försvinner mer och mer och jag har ingen inkomst, förutom jobbet som kontaktperson, men det ger inte mycket.
Kunde jag inte bara fått kunna bo lite närmre, istället för att det måste vara 90 mils avstånd? Jag orkar inte grubbla mer över det här, kan det inte bara fixa sig?
Mamma och pappa kommer att börja tjata på mig snart, och det kommer jag inte heller orka, men jag kan ju inte klandra dem direkt. De vill bli av med mig lika mycket som jag vill bli av med dem, ungefär.
Jag ger det någon vecka till, sedan måste jag få tag i karln. I värsta fall får jag väl sitta hemma och tjocka tills jag lyckas få tag i något annat. Och skriva. Kan ju lyckas med att bli storslagen författare om inget annat händer.
Nu är Amanda färdig, och min tur att slänga mig i duschen. Hon åker hem på torsdag, så uppdateringsnivån lär öka något fruktansvärt då.

Kommentarer
Postat av: Ida
Usch, det är jobbigt när saker ska vara så himla svåra. Hoppas verkligen att jobbsnubben hör av sig snart!
Postat av: Sam ~*
Hoppas det löser sig snart. D:
Trackback